205. Utvecklingsinfo.
04 12 09 - 07:38
För ett par veckor sedan var det dags för utvecklingssamtal igen. Vi skulle träffa både 9c:s mentor och lärarna från samverkansklassen, en tisdag klockan elva. För första gången kunde inte jag vara med. Det är bara inte möjligt för mig att ta ledigt en halv dag, när jag just har fått börja jobba med journalistiken. Och jag har ju varit med på precis alla andra utvecklingssamtal hitintills, så what the heck! Jag borde lugnt kunna lämna över till en rutinerad AC/DC-pappa. Tror du det? Naturligtvis hade jag stora svårigheter med det.
Jag satt en hel kväll med underlaget för samtalet här vid köksbordet. Vände och vred på alla skriftliga omdömen som stod där. Och blev helt galen.
AC/DC-pojken är duktig i NO. Når inte riktigt fram till ett G.
Vad betyder det? Hur kan en lärare skriva så? Om man är duktig och inte ens får godkänd, hur är man då duktig? Det låter ju inte klokt.
Du jobbar bra under lektionerna. Försök engagera dig mindre i det som händer runtikring och fokusera mer på ditt eget arbete.
Men, har de ingen aning om vem som har börjat i 9c? Vet de inte vad han har för svårigheter? Hur kan de stoppa in en sån formulering i AC/DC-pojkens omdömen? Idioter.
I årskurs nio behöver man kunna få ihop text och klara skrivreglerna. ska det vara en sammanhängande text måste texten hänga ihop och delas in i stycken.
Kan man begära mer av en kille som inte kan se helheter och sammanhang över huvud taget? Som lever i en värld av detaljer?
Ja, det var mer. Alla lärare hade skrivit på samma sätt. De ville att han skulle anteckna sina tankar efter lektionerna, föra loggbok, planera sina studier och så vidare. Adekvata kommentarer i en nia förvisso, men inte till en AC/DC-pojke. Så vad gjorde jag? Inte sjutton litade jag på nån pappa inte. Jag skrev ett långt brev till läraren i samverkansklassen, med alla mina reaktioner på omdömena. Alla mina reflektioner över innehållet i underlaget. Och jag var mycket kritisk. Verkligen mycket kritisk.
Redan nästa dag fick jag svar på mitt mail. Så här såg det ut:
Jag förstår din frustration över formuleringarna. Det är en kulturkrock för AC/DC att komma ut i stor klass. Vi har uttryckligen bett lärarna att se honom som en elev bland andra, men samtidigt vara medvetna om hans svårigheter och hålla kontakt med oss.
På det hela taget tycker jag att de flesta av lärarna har börjat se AC/DC och inte hans diagnos! Vilket väl är väldigt positivt? De ser hans kvalitéer och ställer krav istället för att ta överdriven hänsyn.
I första hand är deras ord ett sätt att formulera bristerna, att det tangerar hans svårigheter på grund av diagnosen är inte direkt någon överraskning. Att ställa orimliga krav är naturligtvis inte OK, men samtidigt har vi sett fantastiska framsteg även på områden där det tidigare har varit i stort sett omöjligt för honom att prestera. Jag tycker inte att det är fel att de berättar vad som är hans svårigheter, men du har rätt i att vi nog bör förtydliga för vissa lärare var han behöver få göra muntliga redovisningar, eller få mer hjälp med strukturen, borta hos oss. Det är därför vi har utvecklingssamtal och dessa omdömen. Se det som en hjälp även för oss lärare att kommunicera! Vi kommer att få till en dialog om de problem du tar upp, jag lovar.
Det ser väldigt positivt ut tycker vi, även om det kan låta på vissa omdömen som om de inte förstår vem han är. Det vi undrar över kommer vi att åtgärda. Vi hjälper till med de stödinsatser som krävs, t ex muntliga förhör istället för skriftliga i NO, hjälp med vad en loggbok i SV innebär. Alla prov ska skrivas hos oss för att han ska kunna få hjälp med förståelsen o.s.v.
Hoppas du blev lite lugnare nu!
Fattar ni hur mycket jag gillar den där läraren? Han gav mig exakt det svar jag behövde.
lärarna har börjat se AC/DC och inte hans diagnos
Kan man svara bättre? Det är klart jag blev lugnare! Pappan kunde gå iväg på utvecklingssamtal som en helt vanlig människa, utan mina frustrerade uppmaningar om att han måste säga det och det och det och det. De hade rikgtigt trevligt med både nya mentorn och gamla mentorn.
Nya mentorn hade sagt att vår pojke verkligen tillförde saker till 9c som inte fanns där innan. Och han trodde att det var en negativ kritik. Men pappan blev riktigt glad. Förståss.
Sen finns det en detalj till, som jag inte tog upp. Och det är själva formen. När läroplanen kom, -94 fick vi ett styrdokument som tydligt sa att ett utvecklingssamtal ska handla om elevens utveckling. Skollagen säger att läraren ska formulera nya mål och beskriva utveckling, hur eleven ska nå målen. Framåt alltså!! Förra läroplanen godkände utvecklingssamtal som enbart redogör för resultat och beskriver vad eleven har presterat. Redogörande samtal. Men den utgick alltså för femton år sedan. Snart får vi en ny läroplan, och lärarna har fortfarande inte börjat följa den vi ska lämna. Utvecklingssamtal är fortfarande resultatsredogörande och har lite eller inget med målsättning och utveckling att göra. Men det är en annan sak.